Centralt Innehåll

 

I årskurs 1-3

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.
  • Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.
  • Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen.
  • Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället

  • Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål.
  • Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

 

I årskurs 4-6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.
  • Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.

Slöjden i samhället

  • Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.
  • Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

 

I årskurs 7-9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material.
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
  • Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
  • Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
  • Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället

  • Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
  • Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.